Optis portfölj: innehåll, råvaror och ombalansering

Vad innehåller Optis portfölj?

Fem tillgångsslag: aktier, nominella statsobligationer, krediter, reala statsobligationer och råvaror. Alla fem finns i alla nio portföljer. Det som skiljer Opti 1 från Opti 9 är proportionerna.

Källa: Optis jämförelseindex för normala portföljer, augusti 2025, läst 2 oktober 2026. Globala obligationer omfattar både statsobligationer och krediter. Vikterna avser det index varje portfölj mäts mot.

Opti 9 är alltså ingen ren aktieportfölj. En fjärdedel ligger i obligationer och råvaror. Den som vill ha enbart aktier får välja portföljen Opti 100 procent aktier, som ligger utanför den vanliga skalan.

Vad gör de fem tillgångsslagen i portföljen?

Varje tillgångsslag har en uppgift, och poängen är att de inte rör sig i takt. Opti investerar bara i tillgångar som handlas på publika marknader med god likviditet och som har en riskpremie belagd i forskningen.

Aktier, 75 marknader

Står för den långsiktiga tillväxten. Viktas efter världsmarknadens storlek och omfattar stora bolag, småbolag, tillväxtmarknader och nya tillväxtmarknader.

Nominella statsobligationer

Lån till stater med fast ränta. Lägre förväntad avkastning än aktier men dämpar fallet när börsen går ned kraftigt.

Krediter

Företagsobligationer och andra lån med högre risk än statspapper, och därför högre ränta.

Reala statsobligationer, 12 länder

Statsobligationer vars ränta följer inflationen. Enligt Opti ett skydd mot oväntat stigande priser.

Råvaror, 25 kontrakt

En fond som följer ett brett råvaruindex: energi, basmetaller, ädelmetaller, jordbruksråvaror och boskap. Ger riskspridning mot både aktier och obligationer.

Källa: Optis policy för portföljförvaltning, opti.se/portfolj, lästa 2 oktober 2026.

Varför har Opti råvaror i portföljen?

För att råvaror rör sig oberoende av det övriga. I Optis mätningar för 1970 till 2025 är korrelationen mellan råvaror och aktier 0,1 och mellan råvaror och obligationer svagt negativ. Opti skriver att råvarorna inte i första hand motiveras av sin förväntade avkastning, som är 6,0 procent per år i bolagets prognos, utan av den riskspridning de ger.

Baksidan är att råvaror svänger mest av alla fem tillgångsslag, med en volatilitet på 25 procent. Råvaruindex föll 79 procent från topp till botten mellan juni 2008 och april 2020 i Optis egen historik. I en portfölj där de utgör 5 till 10 procent blir effekten begränsad åt båda håll.

Alla drar inte samma slutsats. Lysa skriver i sitt white paper att råvaror, valutor, private equity och hedgefonder inte bidrar tillräckligt för att motivera kostnaderna och riskerna, och håller sig till aktier och räntor. Det är den tydligaste skillnaden mellan de två robotarna, vilket vi går igenom i Opti vs Lysa.

Hur ser aktiedelen ut?

Den följer i stort sett hela världens aktiemarknad. En vanlig globalfond innehåller stora och medelstora bolag i utvecklade länder, vilket enligt Opti motsvarar ungefär 77 procent av världsmarknaden. Opti lägger till småbolag, tillväxtmarknader och nya tillväxtmarknader genom fler fonder.

Svenska aktier har ingen särställning. De utgör omkring 1 procent av portföljen, vilket är ett golv Opti satt för att varje fond ska gå att köpa även för små belopp. Lysa har som jämförelse 20 procent svenska aktier i sin aktiedel. Aktiefonderna valutasäkras inte, så en del av svängningarna kommer från kronans kurs.

Hur är räntedelen uppbyggd?

Den är global och alltid valutasäkrad till svenska kronor. Opti vill inte ta valutarisk på räntesidan, eftersom obligationerna då skulle bete sig som valutor och svänga betydligt mer.

Säkringen kostar ungefär skillnaden mellan svensk och utländsk kort ränta. Opti räknar med att den drog ned avkastningen med drygt en procentenhet under 2025 för den halva av räntedelen som är exponerad mot dollar, samtidigt som dollarn föll cirka 16 procent mot kronan samma år. Opti skriver att syftet är förutsägbarhet, inte att tjäna pengar på valutan.

Valutasäkrade globala räntefonder är ovanliga i det svenska utbudet. Opti uppger att bolaget fått ett fondbolag att starta en sådan fond för portföljernas räkning.

Vilka fonder väljer Opti, och varför inga egna?

Opti har inga egna fonder. Portföljerna byggs av UCITS-fonder från andra bolag, en fond per kategori, och den fond som väljs är den som rankas högst i Optis dagliga genomgång av de cirka 5 000 fonder som är registrerade i Sverige. Underlaget kommer från Morningstar.

Ett fondbyte görs när ett bättre eller billigare alternativ dyker upp, till exempel när ett fondbolag sänker avgiften eller när en indexfond byter till ett bredare index. Eftersom Opti för vidare fondernas kickbacks till kunden och inte äger några fonder får bolaget lika mycket betalt oavsett vilken fond som väljs. Opti redovisar själva vilka intressekonflikter som ändå finns, främst att en förvaltare alltid vill ha mer kapital att förvalta.

Exakt vilka fonder som ligger i din portfölj ser du i appen. Vi listar dem inte här eftersom de byts löpande.

Hur ofta ombalanserar Opti portföljen?

Den nionde bankdagen efter varje avslutat kvartal, alltså fyra gånger om året. Portföljen återställs då till sin strategiska fördelning. Köpen betalas med pengarna från försäljningarna.

Opti beskriver ombalanseringen som främst en riskminimerande åtgärd. När aktier stiger mer än obligationer växer aktieandelen, och efter några goda år har du en mer riskfylld portfölj än den du valde. Med flera tillgångsslag som rör sig olika finns fler vikter som kan glida, så behovet är större än i en portfölj med bara aktier.

Någon taktisk allokering gör Opti inte. Fördelningen ändras inte för att marknaden ser dyr eller billig ut, bara tillbaka till utgångsläget. Medan en ombalansering pågår är portföljen låst för uttag några vardagar. I ett ISK utlöser försäljningarna ingen skatt, vilket vi förklarar i guiden om rebalansering i ISK.

Hur väljer Opti portfölj åt dig?

Genom frågor inom fem områden: allmänna uppgifter, familj och arbete, ekonomi, riskaptit och tidshorisont. Ekonomin väger tyngst och sätter den högsta riskklass du kan få. Riskaptiten kan sedan sänka förslaget en klass och tidshorisonten två.

Källa: Optis policy för portföljförvaltning, prognoser från maj 2026. Risk mätt som årlig standardavvikelse.

Som stark ekonomi räknar Opti den som kan leva minst 0,83 år på sina likvida tillgångar utan inkomst, vilket är den genomsnittliga tiden det tar att hitta ett nytt arbete i Sverige. Anger du en mycket kort placeringshorisont avråder Opti helt och hänvisar till bankkontot. Du kan välja en annan risknivå än den föreslagna.

Vilka hållbarhetsnivåer finns?

Tre. Normal är den bredaste och den som beskrivs ovan. Den har inte hållbarhet som mål, men åtta av fonderna främjar miljörelaterade och sociala egenskaper och en har hållbara investeringar som mål.

Miljövänlig byter in gröna obligationer men behåller råvarorna som inflationsskydd. Hållbar väljer bort råvaror helt och innehåller bara fonder som tar hänsyn till hållbarhet. Opti skriver själva att det sker på viss bekostnad av riskspridningen. Avkastningen på den här sidan och i Optis avkastning avser de normala portföljerna.

Vad innehåller portföljen inte?

Inga enskilda aktier, inga onoterade bolag, fastigheter eller infrastruktur, inga hedgefonder eller riskkapitalfonder och inga kryptovalutor. Opti väljer bort dem för att de antingen är svåra att sälja snabbt eller saknar en belagd riskpremie. Portföljerna är inte heller belånade.

Du kan inte lägga till egna innehav. Vill du äga enskilda aktier eller fonder vid sidan av behöver du ett separat konto, vilket går bra eftersom det inte finns någon gräns för antalet ISK. Vad portföljen kostar går vi igenom i Optis avgift.