ISK eller AF-konto 2026, vilket är bäst för dig?

Kortversion: ISK vs AF

Grundläggande skillnad: hur beskattas de?

Detaljerad jämförelse: ISK vs aktiedepå i detalj

Räkneexempel: ISK vs AF med 500 000 kr

Vi jämför ett ISK och ett AF-konto med 500 000 kr i portföljvärde vid olika avkastningsnivåer (2026).

Två saker som tabellen visar

Det första är att ISK-skatten är en konstant. Den ligger på 2 130 kronor i varje rad, oavsett om portföljen backat 10 procent eller stigit 10 procent, eftersom den beräknas på kapitalunderlaget och inte på avkastningen. AF-skatten är i stället rörlig och blir noll de år du inte realiserar någon vinst.

Det andra är att brytpunkten mellan kontoformerna ligger vid schablonintäktsräntan, 3,55 procent för 2026, när hela kapitalet beskattas. Ger innehavet mer än så är ISK billigare, ger det mindre är aktie- och fondkontot billigare.

Fribeloppet förskjuter dock kalkylen till ISK:s fördel: eftersom de första 300 000 kronorna i kapitalunderlag är skattefria blir den faktiska ISK-kostnaden lägre än 1,065 procent av hela portföljen, och ISK vinner därför redan vid lägre avkastning än 3,55 procent. På en portfölj under 300 000 kronor betalar du ingenting alls i ISK-skatt 2026, och då finns ingen brytpunkt att räkna på.

Samma logik avgör om det lönar sig att flytta aktier till ISK från ett befintligt AF-konto. Överföringen räknas som en försäljning till marknadsvärdet, så hela den orealiserade vinsten beskattas direkt.

ISKs dolda fördel: fri rebalansering

En av de mest underskattade fördelarna med ISK är att du kan rebalansera din portfölj hur ofta du vill utan skattekonsekvenser. I ett AF-konto triggar varje försäljning med vinst en skattebetalning, vilket gör det dyrt att rebalansera löpande.

Detta gör ISK särskilt fördelaktigt för aktiva portföljförvaltare, de som regelbundet köper och säljer fonder, och de som vill hålla en balanserad portfölj med automatisk omviktning.

Fyra fall där aktie- och fondkontot faktiskt vinner

ISK är standardvalet för långsiktigt sparande, men inte i alla lägen. Det finns fyra situationer där ett aktie- och fondkonto är billigare eller nödvändigt, och de är värda att känna igen innan du samlar allt på ett ställe.

• Innehav med låg förväntad avkastningKorta räntefonder och likvida medel ger sällan mer än schablonintäktsräntan. Då blir schablonskatten en garanterad kostnad mot en osäker avkastning, medan ett aktie- och fondkonto bara beskattar det som faktiskt blir vinst.
• Du väntar dig förluster eller har förluster att kvittaI ett aktie- och fondkonto får 70 procent av en nettoförlust kvittas mot annan kapitalinkomst, exempelvis ränteinkomster eller vinst vid bostadsförsäljning. I ett ISK finns ingen sådan avdragsrätt alls.
• Utländska utdelningsaktier med liten svensk skatt att räkna av motUtländsk källskatt avräknas mot din svenska skatt, men bara upp till det belopp du faktiskt betalar. Har du lågt kapitalunderlag och därmed låg schablonskatt kan delar av källskatten bli en ren kostnad. Se källskatt på utländska aktier.
• Tillgångar som inte får ligga i ett ISKOnoterade aktier och kryptovalutor ryms inte i kontoformen, oavsett mäklare. De måste ägas i annan form och beskattas då enligt sina egna regler.

Det praktiska svaret är sällan antingen eller. Det går utmärkt att ha båda kontotyperna samtidigt hos samma mäklare, med det långsiktiga aktie- och fondsparandet i ISK och de innehav som passar bättre i ett aktie- och fondkonto vid sidan av. Ingen av kontoformerna kostar något att öppna eller ha.